Sajtkarta

Kyrkorna

Vaksala kyrka

Vaksala kyrka uppfördes på 1100-talet innan Uppsala blev ärkebiskopsdöme år 1164. De äldsta kalkmålningarna härstammar från 1300-talets förra hälft men överkalkades 1793-95 och togs inte fram igen förrän vid restaureringen 1929. Åtskilligt av den ursprungliga färgen har tyvärr gått förlorad vid överkalkningen. Från 1300-talet finns också kyrkans konsekrationskors (invigningskors) kvar, målade på väggarna. Sällsynt är att man som i Vaksala bevarat en ljushållare, insatt mitt i invigningskorset.

Målningarna i valven har utförts på 1400-talet av den s.k. Ärentunaskolan och framställer scener ur Gamla Testamentet.

Kyrkans förnämsta konstföremål är altarskåpet som är ett av de större i landet. Skåpet är beställt för Vaksala kyrka och tillverkat i Antwerpen på 1500-talet.Altarskåpets bilder skildrar Jesu lidande och död med korsfästelsen som centralbild. På de bevarade inre flyglarna finns helgon och martyrer, bl.a. kyrkans skyddshelgon S:t Andreas liksom även den heliga Birgitta. Predellan, den nedre delen av altartavlan, återger liknelsen om de visa respektive de ovisa jungfrurna. Denna liknelse läses i högmässan på söndagen före domsöndagen i kyrkoåret varför denna söndag blivit Vaksala kyrkas egen dag, vaksaladagen.

Kyrkans äldsta inventarium är en biskopsstol från 1100-talet vilken är placerad på norra väggen i koret. I det norra kapellet, Mariakapellet, finns en Mariaikon med 5 bilder målad för Vaksala kyrka av fader Robert de Caluwé från Finland.

I kyrkans södra kapell, Andreaskapellet, står en kopia av den 1300-talsdopfunt som sedan 1870 finns på Statens historiska museum.Den ursprungliga dopfunten är troligen tillverkad i domkyrkohyttan av samme mästare som utfört stenarbeten i Uppsala domkyrka.Andreaskapellet används för de flesta dopgudstjänster som firas i kyrkan. Kyrkan är öppen vardagar kl 9-15 samt lördagar och söndagar i samband med gudstjänster.

Intill kyrkan finns kyrkboden ”Tiondeboden” som uppfördes på 1400-talet och som har använts såväl som förråd som kyrkhärberge.

Salabackekyrkan

Stadsdelen Salabacke växte fram under de första åren på 1950-talet och behovet av en småkyrka blev under denna tid tydlig. Arkitekten Sten Hummel-Gumaelius förslag till en småkyrka vid foten av Skomakarberget vann gehör och byggdes av byggfirman Anders Diös. Kyrkan invigdes den 14 december 1958. Byggnaden innehåller låga församlingshemslängor i kombination med kyrkorummet som kännetecknas av höjd och rymd, med branta takfall och rena träytor.

Altartavlan som föreställer Jesu intåg i Jerusalem är målad av Bror Hjort och invigdes 27 oktober 1963. Denna altartavla var det enda som kunde räddas vid den anlagda brand som ödelade kyrkan 1993 Efter branden byggdes kyrkan upp igen med samma utseende som från början.

Till kyrkans 25-års-jubileum skänktes tre vävnader.  Dessa är skapade av textilkonstnärinnan Bärbel Neumann och pryder församlingssalens väggar med bl.a. motivet ”Maria Magdalena och örtagårdsmästaren”.

Salabacke kyrkan tillhörde de första åren Domkyrkoförsamlingen men överfördes till vaksala församling i samband med den ändring av församlingsgränserna som genomfördes 1963.

Årstakyrkan

Årsta kyrkan byggdes 1974 efter ritningar av arkitekten Samuel Fränne  och ägdes från början av Uppsala Missionsförsamling. Kyrkan är nu distriktskyrka i Vaksala församling med ett ekumeniskt samarbete med Svenska Frälsningsarmén.

Gudstjänstrummet är en pentagon täckt av en 5-delad träkupol med ”ribbor” i form av limträsparrar och med ljusinsläpp genom en rad små rektangulära fönster omedelbart under kupolfästet. Till kyrkans återinvigning efter den senaste ombyggnationen togs en gammal smidd kyrkkrona i bruk vilken tidigare troligen suttit i Soldathemmet i Uppsala. Kronan förstärker rymden i den lilla kyrksalen som med sin rundade möblering är ett gudstjänstrum för en gudstjänst som präglas av närhet och enkelhet.

I kyrkan finns ändamålsenliga lokaler för den vardagsverksamhet som bedrivs för alla åldrar.

Av konstnärlig utsmyckning kan också nämnas en oljemålning av Ragnar Johansson.